AIK - J Södra 2/5 - 2016

På måndag den 2:a maj så är det exakt tre år sedan samtliga AIK:are vaknade till de värsta tänkbara nyheterna. Vi var nog många som läste på telefonen eller såg morgonnyheterna och gnuggade oss både en och två gånger i ögonen för att vakna upp från det som bara måste ha varit en mardröm. Men vi var alla vakna. Ivan Turina var det inte. Ivan var borta och den extrema hjälplösheten slog till med enorm kraft, vi hade förlorat en man som på så kort tid blivit en ikon och förebild för allt det vi ville att en AIK-spelare skulle vara. Lojal, rakryggad och respektingivande vaktade han vårt mål och han behövde aldrig yttra sig i långa intervjuer eller snacka i TV, han lät sitt spel och sitt leende tala. Men den värsta av insikter var inte att vi supportrar mist Ivan, det var hans familj. Hans två döttrar och gravida fru hade över en natt mist sin pelare i livet och vad familjen Turina gick igenom där och fortfarande går igenom idag kan nog få av oss förstå.

Ivan Turina kom till oss mitt i en tid av kaos. Inte ens ett år hade gått från den magiska vecka där vi bärgade både SM-guld och seger i Svenska Cupen, till att vi var inblandade i allsvensk bottenstrid med verklig risk för att åka ur serien. Mikael Stahre hade lämnat klubben med svansen mellan benen, Björn Wesströms korta sejour som tillfällig chefstränare hade kommit och gått, och Alex Miller hade tagit över. Nu gjordes panikvärvningar för att kunna rädda säsongen och det allsvenska kontraktet. En av spelarna som anlände var en stor, muskulös kroatisk målvakt med rakad skalle. Snabbt spreds klipp på de många superräddningar han hade gjort i Dinamo Zagrebs och det kroatiska landslagets tröja. Förväntningarna steg – men om han var så bra som han såg ut i klippen, vad gjorde han i Sverige?

Oavsett vad svaret på den frågan faktiskt var, så visade han direkt vad han skulle ge oss. Ivan gav alltid 100 % på varenda träning, i varenda närkamp, i varenda match. Alla minns vi hans vansinneslöpning över halva planen efter en ful tackling av en motståndare när en AIK-spelare låg skadad. Alla minns vi hans segervrål efter den galna enhands-reflexräddningen på övertid i ett derby mot Djurgården. Men den bilden som kanske etsat sig fast på näthinnan mest är den på en brett leende Ivan Turina som kommer vandrandes ur ett enormt rökmoln skapat på Norra Ståplats. Domaren tog ut alla spelarna i omklädningsrummen och många såg ut att fly i panik, men Ivan vandrande lugnt, leendes till sidlinjen, ryckte lite på axlarna och fortsatte stretcha. Han förstod. Han förstod läktarna, han förstod oss supportrar och vi tror att vi var lika mycket hans, som han var vår.

Det vi kan ta med oss från den där dagen för tre år sedan är den enighet och handlingskraft AIK:s supportrar, ledare och spelare visade. AIK:are från hela staden tog sig från jobb och skola till Karlberg och en enorm minneslund upprättades för Ivans skull, folk jobbade dag och natt för att få till ett värdigt tifo för att hedra hans minne, en vänskapsmatch med Dinamo Zagreb anordnades snabbt där alla pengar gick till Ivans familj. Varje år sedan dess har AIK-supportrar rest ner till Zagreb för att hedra Ivan vid hans gravplats på denna dag. Hans storhet märks av tydligt även där nere, där vi har mottagits som familj, av både Dinamo-supportrar, Zagrebs invånare samt Ivans familj och vänner. Ivan har enat oss alla i ett syfte större än fotboll, större än oss själva och det kan vi aldrig vara något annat än evigt tacksamma för.

Ivans minut handlar inte om sorg längre. Det är inte med ledsamhet och tunga hjärtan som vi sjunger hans namn i en minut varje match. Det är för den leende mannen som kommer vandrandes ut ur ett stort rökmoln och lugnt förbereder sig på match. Det är familjefadern som lever vidare hos Senka, Tia, Tara och Bruno. Han förtjänar att minnas, han förtjänar att leva kvar hos oss, om det så bara är i den där minuten som vi ger honom varje match. För varje match kommer det fortsätta, tills även alla vi står på Råsundas gräs tillsammans med honom igen.

 

IVAN TURINA!

 

/Ultras Nord – Stockholm

 

turina